#
Hot mot människors liv och hälsa har högsta prioritet för räddningsväsendet, påminner Tapio Tähtinen.

Behovet av beredskap ökar

Text: Pekka Karppinen, kommunikationsbyrån Klanga

Bild: Annika Segerstråle-Lötjönen


När man funderar på hur man kan förbereda sig för exceptionella naturfenomen är det bra att börja med att fråga sig: hur reder jag mig t.ex. utan ström i flera dagar? Och klarar jag mig själv om räddningsverket inte kan ta sig fram genast?

Stormen Kiira orsakade bråda tider också för Mellersta Nylands räddningsverk. Under stormveckoslutet utförde man drygt 330 brådskande räddningsuppdrag och under början av följande vecka ytterligare knappt 50 som var mindre brådskande.

”Kiira orsakade en exceptionell situation såtillvida att vi inte klarade att sköta uppdragen med vår normala dagliga bemanning”, berättar beredskapschef Tapio Tähtinen.

De ordinarie brandstationerna i området har operativ aktionsberedskap klockan runt sju dagar i veckan. När man behöver höja beredskapen kallar man in avtalsbrandkårer.

”Vi har etablerade men samtidigt flexibla handlingsmodeller genom vilka vi anpassar beredskapen till den aktuella säkerhetssituationen.

I samband med Kiira inriktade man sig på att åtgärda skador som stormvinden och stormfällda träd orsakat på bl.a. kraftledningar och byggnader. Inga allvarliga personskador inträffade. Verksamhetsprincipen är i alla fall klar.

”Vårt viktigaste uppdrag är att ta hand om de mest brådskande fallen, där i första hand människor och i andra hand egendom är i omedelbar fara.”

Skäl att förbereda sig även i Finland

Även om stormar som Kiira, Hannu och Tapani inte åstadkommer lika stor förödelse som orkanerna i Karibien, är det viktigt att satsa på beredskap också här i Finland.

”De extrema naturfenomenen blir kraftigare och uppträder allt oftare”, motiverar Tähtinen.

På räddningsverken har utvecklingen identifierats som en s.k. faktor som påverkar omvärlden, men i hushållen har man ännu inte riktigt fått upp ögonen för att höja stormberedskapen.

”Det är en ganska vanlig inställning bland folk att man förbereder sig först efter att man för första gången har drabbats av en storm.”

Tähtinen menar att många som bor på landet och i glesbygden redan börjar ha personlig erfarenhet av stormar, och när man bor mitt i ödemarken känns också hotbilderna verkligare. Om det blir strömavbrott i ett eluppvärmt hus under den kalla årstiden, blir konsekvenserna flerfaldiga. Också ett stort hus blir snabbt nedkylt utan reservvärmesystem, och när den elektriska vattenpumpen stannar eller vattenledningarna fryser kan man bli utan vatten.

I bosättningscentra är infrastrukturen i princip funktionssäkrare, bl.a. för att elnätet är nedgrävt. Därför tänker man inte heller på att förbereda sig på samma sätt som i avsides belägna byar. Beredskapschefen anser att även stadsbor skulle göra klokt i att förbereda sig på eventuella störningssituationer, åtminstone på tankeplanet.

”Beredskap börjar med att man funderar på hur man får sin egen vardag att fungera om man blir utan ström och vatten i flera dagar och uppvärmningen inte fungerar.”

Livsmedel, mediciner och information

Nödförråd kan låta gammalmodigt i digitala medborgares öron. Men det är en fråga som har global aktualitet – att lägga upp ett nödförråd så man klarar vardagen i en krissituation. Färdiga listor över förnödenheter ger en bra grund, men man måste anpassa dem till sina personliga behov.

”Vad man behöver för sin vardag varierar från person till person, och därför är det omöjligt att ge en komplett lista som passar alla”, säger Tapio Tähtinen.

Senast när medierna går ut med en varning för annalkande storm är det bra att ta en titt i skåpen. Finns där livsmedel som datumet inte har gått ut på? Också för familjemedlemmar med specialdiet? Räcker medicinerna till? Om huset har en eldstad, finns det torr ved? I vilka kärl kan man förvara dricksvatten?

Också i urban miljö är det klokt att ha någon form av nödförråd.

”Det lönar sig att ha ett förråd av baslivsmedel också i flervåningshus, och det är bra att ha kontanter hemma om betalterminalerna inte fungerar.”

En ficklampa är bra att ha om det är mörkt när strömmen går – då behöver man inte snava över möblerna eller treva sig fram för att hitta saker. Levande ljus lyser upp och skapar stämning, men särskilt när det stormar måste man vara extra försiktig med eld. Räddningsverken har händerna fulla också utan brandalarm.

”Det hjälper inte att man bor bredvid brandstationen, om ingen finns där.”

Riktig och uppdaterad information är guld värd i störningssituationer. Med en smarttelefon kan man läsa lägesrapporterna t.ex. på elbolagets webbsidor, bara man kommit ihåg att ladda batterierna och reservströmkällorna. Det är också klokt att anteckna viktiga kontaktuppgifter i förväg. En gammal hederlig transistorradio kan vara till stor glädje. Tähtinen påminner också om medborgarfärdigheternas betydelse.

”Ett led i den personliga beredskapen är att lära sig t.ex. första hjälpen eller förstahandssläckning.

Kontakta nödcentralen bara i nödsituationer

Före stormen – men inte när den redan är här – hinner man flytta fordon och trädgårdsmöbler i säkerhet, och också annat lösöre som kan blåsa bort i stormen. Om stormfronten kommer med åska i släptåg är det bra att dra ur stickproppen till elapparaterna.

Förstås är det skrämmande att vara utsatt för naturkrafterna, men det hjälper inte att jaga upp sig. Beredskapschef Tähtinen betonar att man inte ska ringa nödcentralen annat än i en verklig nödsituation.

”Det har hänt att någon ringt bara för att fråga när strömmen kommer tillbaka. Sådana samtal försämrar nödcentralens förmåga att ta emot larmuppdrag och delegera dem vidare.”

Man behöver inte heller alltid ringa och meddela om träd som fallit i stormen, åtminstone inte genast.

”Om ett träd har fallit över en glest trafikerad gata och ingen har blivit under och trädet inte stör räddningsuppdragen, får det ligga där tills det i sinom tid röjs bort.”

Markägaren ansvarar för att avlägsna träd som är ofarliga för människor och egendom. ∎

Ladda ner kundtidningen Välkky